Hur man hittar det omvända komplementet av en dna-sekvens
Det omvända komplementet av en DNA-sekvens betecknar innehållet i den motsatta strängen i en DNA-molekyl. DNA-molekyler är konstruerade som sådana eftersom varje nukleotid har en komplementär nukleotid på den andra strängen till vilken en icke-kovalent bindning existerar.
Steg
Metod 1 av 2:
För hand1. Spåra genom sekvensen bakåt, från den sista nukleotiden i sekvensen.
2. När du passerar över varje nukleotid, tillsätt dess komplementära nukleotid till nästa rad, som börjar den kompletterade strängen från den vänstra sidan av sidan. Kom ihåg, guanin (g) bindningar till cytosin (C) och adenin (A) bindningar till tymin (T).
Metod 2 av 2:
Programmatiskt (Python 2)1. Skapa eller acceptera en inmatningsfil. Denna artikel förutsätter att ingången är i Fasta format, med en enda sekvens per fil. Följande steg antar också att alla nukleotider är ATGC-baser.
2. Läs i filen. För Fastaformat:
Def init (sekvens): med öppen (argv [1]) som ingång: sekvens = "".gå med ([linje.Strip () för linje i ingång.Readlines () [1:]]) retursekvens
3. Skapa ett hashbord som kartlägger varje nukleotid till dess komplement.
komplement = {`a`: `t`, `c`: `g`, `g`: `c`, `t`: `a`}
4. Iterera genom sekvensen och använd en hashbordsuppslag för att konstruera den komplementära sekvensen. Omvänd den resulterande vektorn.
DEF REVERSE_COMPLING (SEQ): Baser = [Complement [BASE] för bas i SEQ] Baser = Växlade (baser) Returbaser
5. Skriv ut innehållet i vektorn.=
Resultat = Omvänd_Complement (SEQ) Print `` `.gå med (resultat)
Tips
Om du beräknar det omvända komplementet för hand, var noga med att dubbelkontrollera! Det kan vara lätt att sakna ett baspar eller använda fel komplement, speciellt om du läser en lång sekvens på papper.
Dela på det sociala nätverket: